Nationell färdplan listar viktiga forskningsinfrastrukturer för åren 2021–2024

Färdplanen för forskningsinfrastrukturer är en förteckning över sådana forskningsinfrastrukturer som under de följande 10–15 åren kommer att vara strategiskt viktiga för Finlands forsknings-, utbildnings- och innovationssystem. I den uppdaterade färdplanen beskrivs nu för första gången också det nationella och internationella fält för forskningsinfrastruktur som är viktigt för Finland i vidare bemärkelse. Den föregående färdplanen för forskningsinfrastrukturer publicerades 2014.

Enligt ansökningsuppgifter har de 29 forskningsinfrastrukturer som valts till färdplanen finansierats med sammanlagt en miljard euro under åren 2015–2019. Forskningsorganisationer stod för 64 procent och Finlands Akademi för 9 procent av denna finansiering. Det uppskattade totala finansieringsbehovet för färdplanens forskningsinfrastrukturer åren 2020–2030 är 2,7 miljarder euro.

Färdplanen för forskningsinfrastrukturer 2021–2024 är en del av åtgärderna i Finlands nationella färdplan för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och stöder den nya partnerskapsmodellen. Partnerskapsmodellen främjar samarbetet mellan olika FoUI-aktörer och uppmuntrar till FoUI-investeringar.

Den nya färdplanen för forskningsinfrastrukturer är dessutom en del av åtgärderna i strategin för nationella forskningsinfrastrukturer 2020–2030. Strategins vision är att genom högklassiga infrastrukturtjänster öka genomslaget och den internationella dragningskraften hos Finlands forsknings-, utbildnings- och innovationssystem.

I färdplanen betonas att varje infrastrukturs ägarskap, ekonomiska ansvar och utvecklingsplaner ska vara tydliga och på ett genuint sätt stödja forskningsinfrastrukturens vardag för att säkerställa en högklassig forskningsinfrastrukturverksamhet. Investeringarna i forskningsinfrastrukturer kommer på så vis att ge största möjliga nytta under hela deras livscykel.

Utvecklingen av forskningsinfrastrukturer handlar om betydande val och satsningar

Finlands forskningsinfrastrukturfält är i dag mångsidigt och det har till stor del bildats utgående från behoven inom högklassig forskning. Forskningsinfrastrukturernas livscykel är lång och därför behövs det tillräckliga resurser för att bygga, utveckla, driva och avveckla dem under hela livscykeln. Resurserna bör riktas till att bygga och driva de forskningsinfrastrukturer som håller högsta kvalitet och som har mest genomslagskraft, så att den tillgängliga finansieringen utnyttjas så långt som möjligt.

Kommittén för forskningens infrastrukturer (FIRI-kommittén) har till uppgift att följa och utveckla den nationella och internationella forskningsinfrastrukturverksamheten i Finland. Dess roll i utvecklingen av verksamheten är i första hand att identifiera och välja de bästa forskningsinfrastrukturerna. Den 11 december 2020 valde FIRI-kommittén ut 29 högklassiga forskningsinfrastrukturer till den nationella färdplanen.

Även om målet för varje forskningsinfrastruktur är att stödja FoUI-verksamheten inom det egna området, har forskningsinfrastrukturerna och utvecklingsarbetet också gemensamma drag, såsom frågor som gäller digitalisering och data samt forskningsinfrastrukturernas inverkan på den gröna övergången. Även dessa aspekter beaktades vid valet av forskningsinfrastrukturer till den nya färdplanen.

”Färdplanen är ett viktigt stöd för utvecklingen av en gemensam långsiktig planering av forsknings-, utbildnings- och innovationssystemet och för utvecklingen av dynamiska teknologi- och finansieringslösningar”, sammanfattar FIRI-kommitténs ordförande Riitta Maijala.

Kommittén har fastställt att största delen av finansieringen i de FIRI-utlysningar som öppnas på basis av färdplanen för 2021–2024 ska reserveras för färdplanens forskningsinfrastrukturer.

FIRI-finansiering utlyses nästa gång i vår 2023. Förhandsinformation om utlysningen ges på Akademins webbplats och andra kommunikationskanaler i början av 2023.