Nya akademiprojekt inom biovetenskap, hälsa och miljö betonar flervetenskaplig forskning och hög kvalitet

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat akademiprojektbidrag till 70 forskningsprojekt, vilka består av totalt 92 delprojekt. Den totala finansieringen uppgår till ca 38 miljoner euro. Beviljandegraden var ungefär 17 procent.

Akademin beviljar projektbidrag för vetenskaplig forskning på internationell nivå som syftar till vetenskapliga genombrott och forskningssamarbete med de bästa internationella forskningsgrupperna. Akademiprojektbidraget är avsett för att anställa en forskningsgrupp och täcka övriga forskningsutgifter. Finansieringen beviljas till ett finländskt universitet eller en finländsk forskningsorganisation som förvaltar medelsanvändningen för projektet.

Det viktigaste beslutskriteriet för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö var forskningens höga vetenskapliga kvalitet. I finansieringsbesluten betonades dessutom projektens flervetenskapliga karaktär och ett högklassigt och sektorsövergripande samarbete mellan forskningsgrupperna samt genomslagskraft. Alla finansierade ansökningar fick betyget 5 eller 6 av bedömningspanelerna.

”Forskningsrådet finansierade projekt på bred front inom olika områden av biovetenskap, hälsa och miljö, och i år fanns det flera mångvetenskapliga projekt och konsortier som finansierades. Sektorsövergripande forskning och samarbete behövs när man söker lösningar på komplicerade globala problem. I sådana här projekt framhävs också forskningens vetenskapliga och samhälleliga genomslagskraft”, berättar forskningsrådets ordförande, professor Jussi Kukkonen.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö beviljade akademiprojektbidrag på bred front. Exempel på finansierade projekt:

Iryna Herzon (Helsingfors universitet) och Minna Kaljonen (Finlands miljöcentral) leder ett forskningsprojekt där man söker en hållbar plats för produktionsdjur i den finländska matproduktionen och kosten. Produktionen och konsumtionen av kött, mjölk och andra livsmedel av animaliskt ursprung är föremål för intensiv och politiserad debatt. Produktionsdjurens roll i livsmedelssystemen med tanke på miljöns bärkraft, människors hälsa och djurens välbefinnande utgör en hållbarhetsutmaning. Produktionsdjur kan för sin del i bästa fall medföra många fördelar t.ex. i fråga om näringsåtervinningen och upprätthållandet av naturens mångfald. I forskningsprojektet frågas hur produktionsdjurens mångformiga värde kan hittas på nytt på våra gårdar, på landsbygden och på våra tallrikar. Dessutom granskas på vilket sätt övergången till hållbar animalieproduktion och konsumtion sker.

Ali Mobasheri (Uleåborgs universitet) leder ett projekt där man ska undersöka möjliga behandlingsmetoder för diskdegeneration i mellankotskivorna. Diskdegeneration i mellankotskivorna är en av de viktigaste orsakerna till smärta i nedre ryggen, ländryggen. Vid diskdegeneration i mellankotskivorna slits de flexibla och gummiliknande skivorna mellan ryggkotorna och bryts slutligen sönder. Det finns ännu ingen botande behandling mot sjukdomen, och i huvudsak behandlas smärta i ländryggen med smärtstillande medel. I forskningsprojektet utreds med hjälp av en djurmodell effektiviteten hos injektioner som riktas direkt mot mellanskivan i syfte att bromsa eller stoppa degenerationen samt för att minska smärtan. Om forskningsprojektet är framgångsrikt blir det möjligt att använda behandlingsmetoder som förnyar vävnaden inom ett helt nytt område för behandling av ryggvärkspatienter.

Sylvain Tollis (Östra Finlands universitet) leder ett projekt som ska undersöka celltillväxt och -delning. Cellstorlekarna varierar mycket från nervceller på en meter till små lymfocyter. I en viss cellpopulation är cellstorleken dock mycket enhetlig. Forskningsprojektet löser en långvarig öppen fråga om hur evolutionen skapade styrmekanismer för att justera storleken på varje cell beroende på dess funktion och omgivning. I projektet används en unik kombination av den senaste kvantitativa bilddiagnostiken och genetiken för att identifiera och mäta de viktigaste parametrarna som samordnar celltillväxt och -delning. Resultaten av projektet ökar avsevärt kunskapen om hälsa och hjälper till att förstå sjukdomsrelaterade mutationer i cancer och andra genetiska störningar.