Finlands Akademis akademipris till Riikka Puhakka och Ville Vuorinen

Riikka Puhakka, som undersöker naturens effekter på ungdomars välbefinnande och hälsa, och Ville Vuorinen, som studerar fysiken hos luft- och vätskeflöden, belönas för exceptionell vetenskaplig djärvhet och kreativitet och för sitt arbete för att främja vetenskapens genomslag i samhället.

Finlands Akademi har valt ut två meriterade unga forskare som tilldelas 2022 års akademipris. Akademiprisen går till Riikka Puhakka, akademiforskare vid Helsingfors universitets campus i Lahtis, för hennes framstående forskning om samspelet mellan miljö och hälsa, och till Ville Vuorinen, professor i energiteknik vid Aalto-universitetet, för hans användning av strömningsmekanisk beräkning i studiet av aerosolspridning i samband med coronapandemin.

Båda pristagarna har visat sin förmåga att producera forskning av hög kvalitet och med stor genomslagskraft. Puhakkas och Vuorinens forskningsämnen och resultat har också fått stor internationell uppmärksamhet i bland annat The Guardian, BBC och CNN.

Positiva naturupplevelser ökar välbefinnandet och viljan att ta hand om miljön

Riikka Puhakkas forskning tar en exceptionellt bred syn på samspelet mellan människa och natur, särskilt i fråga om användningen av naturen för fritidsändamål och turism. Hon har erfarenhet av flervetenskapligt forskningssamarbete inom samhällsvetenskapliga miljöstudier och geografi. I sina samhällsrelevanta forskningsämnen har Puhakka lyckats lyfta fram kopplingen mellan livsmiljön och människors hälsa.

”Att kombinera infallsvinklar och metoder från olika discipliner på ett nytt och kreativt sätt är enligt min mening vetenskaplig djärvhet. Trots osäkerheten kan slutresultatet vara betydande forskningsresultat som inte skulle kunna uppnås genom att förlita sig på en enda disciplin. Jag finner motivation särskilt i kvalitativa forskningsmetoder och data där ungdomars egna röster hörs i fråga om vad naturen betyder för dem och hur den påverkar deras välbefinnande”, säger Puhakka.

Enligt Puhakka kan barn- och ungdomsåren anses vara särskilt viktiga åldrar för att komma ut i naturen och för att skapa en koppling till miljön. Samtidigt är barns och ungdomars koppling till naturen och en ansvarsfull inställning till miljön nyckelfrågor för den globala hållbarhetskrisen och vår planets framtid.

”Det är mycket viktigt att tänka på hur man kan stödja och uppmuntra olika familjer att vistas i naturen och hur man kan se till att unga människor har lika tillgång till naturen och dess fördelar. Det är också viktigt att beslutsfattare, yrkesutbildade personer och medborgare har enkel tillgång till den senaste forskningen om sambanden mellan miljö och människa.”

Puhakka har under sin forskning lagt märke till att talet om ett fjärmande från naturen bara gäller en liten del av ungdomarna. För de flesta ungdomar är naturen en viktig del av vardagen.

"Under coronapandemin började särskilt unga människor röra sig mer i naturen och upptäckte nya fritidsaktiviteter utomhus. Detta visar att det finns mycket potential i användningen av naturen för fritidsändamål. Men det finns mycket mer man kan göra när det gäller att utnyttja naturen för att förbättra ungdomars välbefinnande.”

Riikka Puhakka är akademiforskare vid Helsingfors universitets bio- och miljövetenskapliga fakultet på campus i Lahtis. Hon disputerade vid Joensuu universitet 2007. Efter sin doktorsexamen var Puhakka postdoktorand i tre år vid Uleåborgs universitet och flyttade sedan till Helsingfors universitet. År 2018 utnämnde Helsingfors universitet henne till docent i miljövetenskap. Puhakka leder för närvarande det mångvetenskapliga NATUREWELL-projektet (2019–2024), som finansieras av Finlands Akademi. I projektet studerar man friluftslivets effekter på hälsa och välbefinnande bland ungdomar i Finland.

Grundforskning behövs för att lösa samhällsproblem

Ville Vuorinen och hans forskargrupp utför 3D-flödessimuleringar med superdatorer. På så sätt kan man få exakt data om t.ex. luftströmmar runt ett vindkraftverk eller om koncept och flammor vid vätgasförbränning. Energieffektivitet och nollutsläpp står i centrum för Vuorinens forskning.

Under coronapandemin använde Vuorinen flödessimuleringar för att förstå hur virus sprids i andningsluften med strömningar i inomhusluften. Ett behov i samhället ledde till ett vetenskapligt kreativt och flervetenskapligt forskningsprojekt om aerosolspridningens roll i Covid-19. Forskningsresultaten bidrog till skyddsmetoderna i form av uppdaterade munskyddsrekommendationer och förbättrad ventilation.

”Jag fascineras av kopplingen mellan teori och verklighet och av det faktum att vi med stor noggrannhet kan simulera många av de vardagliga flödena i vår omgivning. Jag vill förstå den fysiska förklaringen till de saker vi studerar”, säger Vuorinen.

Att metoder för flödessimulering har blivit Vuorinens forskningsintresse beror just på deras mångsidighet. Han leder en forskningsgrupp som fokuserar på strömningsmekanisk beräkning och energiomvandling. De forskningsmetoder som gruppen använder kan utnyttjas för ett brett spektrum av mångvetenskapliga tillämpningar i samhället och de är inte begränsade till energiteknik. Enligt Vuorinen lär sig forskarsamhället att simulera alltmer utmanande flödesfenomen, som också kan inbegripa kemiska reaktioner eller förändringar i det flödande ämnets tillstånd.

"Med hjälp av 3D-flödesberäkning och molekylär simulering skulle det vara möjligt att utforma effektivare tillverkningsprocesser för grönt väte och andra syntetiska bränslen, till exempel. Detta kommer dock att kräva en flervetenskaplig infallsvinkel, hög beräkningskapacitet och samverkan mellan beräkningsforskning och experimentell forskning.”

Ville Vuorinen har varit biträdande professor i energiteknik vid Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper sedan 2014 och utnämndes till professor 2022. Vuorinen disputerade till teknologie doktor från Aalto-universitetet 2010. Han har varit gästforskare i Sverige, Nederländerna och USA. Åren 2013–2016 hade han forskardoktorsfinansiering från Finlands Akademi. Akademiprojektbidrag har Vuorinen haft åren 2018–2022, 2020–2021 och 2020–2024. Vuorinen har också fått finansiering från Business Finland och Andritz, Meyer och Wärtsilä.

Akademiprisen sporrar forskarna

Akademipriset tilldelas en forskare som i sitt arbete visat prov på exceptionell vetenskaplig djärvhet, kreativitet eller fördomsfrihet. Det tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas. Pristagarnas vetenskapliga karriär ligger till stor del framför oss.

Akademiprisen utdelas nu för tjugonde gången. De belönade ska vara akademiforskare och arbeta som akademifinansierade forskardoktorer eller kliniska forskare, eller som ansvariga ledare i ett akademiprojekt. Besluten om prisen fattas av Akademins styrelse på framställning av de vetenskapliga forskningsråden. Prisföremålet är ett konstverk av handblåst glas, ”Ögonblick”, av Miia Liesegang.