Heli Jantunen, Martti Koskenniemi och Merja Penttilä blir akademiker inom vetenskap

Professor Heli Jantunen, professor emeritus Martti Koskenniemi och forskningsprofessor Merja Penttilä är nya akademiker inom vetenskap. Republikens president Sauli Niinistö beviljade dem hederstiteln akademiker vid presidentföredragningen idag den 19 januari.

Professor Heli Jantunens område är materialvetenskap och materialteknik, professor Martti Koskenniemis internationell rätt och forskningsprofessor Merja Penttiläs bioteknologi och syntetisk biologi. Alla är mycket meriterade vetenskapsutövare som har utfört banbrytande arbete inom sina forskningsområden. Deras arbete har också en mångsidig och bredare betydelse för samhällets olika delområden och för att lösa globala utmaningar.

Titeln akademiker inom vetenskap kan samtidigt innehas av sexton utomordentligt meriterade finländska vetenskapsidkare. Titeln akademiker inom vetenskap förlänas av republikens president på framställning av Finlands Akademi.

Energieffektiv elektronik

Professor Heli Jantunen (f. 1958) har fungerat som professor i teknisk fysik vid Uleåborgs universitet sedan 2004 och som direktör för forskningsenheten för mikroelektronik sedan 2008. Hon är internationellt känd för sin forskning i elektroniska material, särskilt för sitt banbrytande arbete inom keramisk elektronik.

Jantunen är speciellt meriterad när det gäller forskning om keramiska komponenter för låga temperaturer och utvecklingen av tillämpningar. Ämnesområdet är av avsevärd betydelse för näringslivet. I Jantunens karriär möts vetenskapen, tillämpningarna och näringslivet på ett nytänkande och genomgripande sätt. Hon har samarbetat med över 40 industripartner och har 76 patent.

Elektroniken har en central koppling till samhällets olika funktioner, från konsumtionselektronik till industri, trafik och medicinsk teknik. Därför är också dess övergripande energieffektivitet viktig.

Med metoder som utvecklats i Heli Jantunens forskningsgrupp kan man tillverka elektrokeramiska komponenter i temperaturer som är över 1 000 grader lägre än tidigare. Dessa komponenter används i stor utsträckning bland annat inom datakommunikation, bilindustrin och i konsumtionselektronik. Metoden ger betydande energibesparingar i tillverkningen. Metoden är också förmånlig eftersom den inte använder sig av råvaror som är skadliga för miljön och dess idrifttagning inte kräver stora investeringar.

Heli Jantunen disputerade till teknologie doktor vid Uleåborgs universitet 2001. Under sin yrkeskarriär har Jantunen arbetat inom industrin i tio år och återvände därifrån till Uleåborgs universitet 1999. År 2019 fick Jantunen både ett innovationspris för kvinnor som beviljas av riksdagen och Finlands vetenskapspris som beviljas av Undervisnings- och kulturministeriet. År 2018 fick hon Nokia Foundation Award.

• En längre version av pressmeddelandet finns på Akademins webbplats: Heli Jantunen blir akademiker inom vetenskap

Kritisk rättsforskning är nödvändig för demokratin

Professor emeritus Martti Koskenniemi (f. 1953) har verkat som professor i internationell rätt vid Helsingfors universitet sedan 1994 och som direktör för Erik Castrén-institutet för folkrätt och mänskliga rättigheter, som han också grundat, sedan 1997. Koskenniemi är en av världens ledande forskare inom internationell rätt.

Martti Koskenniemi har på många sätt påverkat den teoretiska diskussionen inom den internationella rätten under de senaste trettio åren. Koskenniemis centrala forskningsobjekt är den internationella rättens historia, statssuccessionen, de mänskliga rättigheterna och den internationella rättens fragmentering. Koskenniemi har som forskare alltid modigt även inriktat sig på nya frågor. Den kritiska teorin har gjort det möjligt att fästa uppmärksamhet vid frågor som har förbisetts i den traditionella internationella rättsdoktrinen. På denna grund har han aktivt deltagit i samhällsdebatten.

Koskenniemi disputerade vid Åbo universitet 1989. Han har fungerat som gästprofessor eller deltidsprofessor vid universitetet i Cambridge, London School of Economics, universitetet i Melbourne och universitetet Sorbonne i Paris. Koskenniemi har också varit medlem i FN:s kommission för internationell rätt. Som akademiprofessor fungerade Koskenniemi åren 2005–2009 och 2013–2017. Han tilldelades Finlands vetenskapspris 2021.

• En längre version av pressmeddelandet finns på Akademins webbplats: Martti Koskenniemi blir akademiker inom vetenskap

Biobaserade produkter av levande mikrober

Merja Penttilä (f. 1956) har varit forskningsprofessor i bioteknologi vid Teknologiska forskningscentralen VTT sedan 1999. Från och med början av 2016 har hon också varit professor i syntetisk biologi på deltid vid Aalto-universitetet.

Merja Penttiläs centrala forskningsobjekt är att utveckla nya produktionsprocesser som ersätter fossila råvaror. Forskningen har fokuserat på s.k. cellfabriker, levande mikrober, vars verksamhet förstås och bearbetas så att de producerar biobaserade produkter till exempel för energi-, hälso- och materialapplikationer.

I mikrobcellfabrikerna kan man tillverka nästan vad som helst: bioetanol, mänskliga antikroppar, animaliska födoämnen såsom äggvita samt nya material som kombinerar de bästa egenskaperna hos naturmaterial, såsom lätthet, hållbarhet, flexibilitet och återvinningsbarhet. Med hjälp av den syntetiska biologins metoder kan cellernas och enzymernas funktion modelleras med hjälp av datorer och designas så att de förändringar som leder till nya biokemiska reaktioner nedärvs och förbättrar cellernas produktionsegenskaper.

Merja Penttilä har haft ett mycket omfattande samarbete med inhemska och internationella företag i arbetet med att utveckla nya tillämpningar som revolutionerar branscherna. Hon har skapat ekosystemet Synbio Powerhouse, som förenar forskning, industri och investerare inom syntetisk biologi. Syntetisk biologi och bioproduktion kommer att ha en betydande roll i utvecklingen av lösningar i enlighet med hållbar utveckling i framtiden.

Merja Penttilä disputerade vid Helsingfors universitet 1987. Vid VTT har Penttilä under åren 2000–2017 varit verksam som bl.a. direktör, vice direktör och gruppledare för Finlands Akademis spetsforskningsenheter. Hon har lett forskning i EU-projekt och även i stora projekt som finansierats av stiftelser. Hon har fungerat som sakkunnig i kommittéer vid flera inhemska och internationella institut. Penttilä har publicerat cirka 300 vetenskapliga originalartiklar och har cirka 50 patent.

Penttilä beviljades Charles D. Scott Award år 2019 (Society for Industrial Microbiology and Biotechnology, USA) och The Wihuri International Prize år 2012.

• En längre version av pressmeddelandet finns på Akademins webbplats: Merja Penttilä blir akademiker inom vetenskap

Akademikernas bilder finns i Finlands Akademis materialbank och är tillgängliga för media.

Läs mer om akademiker inom vetenskap.