Martti Koskenniemi blir akademiker inom vetenskap

Professor Heli Jantunen, professor emeritus Martti Koskenniemi och forskningsprofessor Merja Penttilä är nya akademiker inom vetenskap. Republikens president Sauli Niinistö beviljade dem hederstiteln akademiker vid presidentföredragningen idag den 19 januari.

Professor Heli Jantunens område är materialvetenskap och materialteknik, professor Martti Koskenniemis internationell rätt och forskningsprofessor Merja Penttiläs bioteknologi och syntetisk biologi. Alla är mycket meriterade vetenskapsutövare som har utfört banbrytande arbete inom sina forskningsområden. Deras arbete har också en mångsidig och bredare betydelse för samhällets olika delområden och för att lösa globala utmaningar.

Titeln akademiker inom vetenskap kan samtidigt innehas av sexton utomordentligt meriterade finländska vetenskapsidkare. Titeln akademiker inom vetenskap förlänas av republikens president på framställning av Finlands Akademi.

Kritisk rättsforskning är nödvändig för demokratin

Professor emeritus Martti Koskenniemi (f. 1953) har verkat som professor i internationell rätt vid Helsingfors universitet sedan 1994 och som direktör för Erik Castrén-institutet för folkrätt och mänskliga rättigheter, som han också grundat, sedan 1997. Koskenniemi är en av världens ledande forskare inom internationell rätt.

Martti Koskenniemi har på många sätt påverkat den teoretiska diskussionen inom den internationella rätten under de senaste trettio åren. Koskenniemis centrala forskningsobjekt är den internationella rättens historia, statssuccessionen, de mänskliga rättigheterna och den internationella rättens fragmentering.

Koskenniemi har som forskare alltid modigt även inriktat sig på nya frågor. Den kritiska teorin har gjort det möjligt att fästa uppmärksamhet vid frågor som har förbisetts i den traditionella internationella rättsdoktrinen. På denna grund har han aktivt deltagit i samhällsdebatten.

Koskenniemi betonar att alla i det internationella livet hänvisar till rättsnormer.

”Därmed skapar man ordning och fördelar resurser, stöder och motsätter sig användningen av vapenmakt samt frihandel. Rättsnormerna hjälper både till att skydda och förstöra naturen, och med hjälp av dem skapas och begränsas rättigheter”, säger Koskenniemi.

”Syftet med den kritiska rättsforskningen är att synliggöra de intressen och strävanden som producerar denna juridiska kakofoni. Därför behöver demokratin den.”

Koskenniemi disputerade vid Åbo universitet 1989. Han har fungerat som gästprofessor eller deltidsprofessor vid universitetet i Cambridge, London School of Economics, universitetet i Melbourne och universitetet Sorbonne i Paris. Han är Fellow i British Academy och medlem i American Academy of Arts and Sciences. Han har hedersdoktorsgrad vid flera universitet. Koskenniemi har också varit medlem i FN:s kommission för internationell rätt. Som akademiprofessor fungerade Koskenniemi åren 2005–2009 och 2013–2017. Han tilldelades Finlands vetenskapspris 2021.

Läs mer om akademikerna inom vetenskap.