Forskningens vidare genomslag i samhället
Debatten om forskningens genomslag, om hur genomslaget mäts och uppföljs samt om genomslagets egentliga betydelse har blivit livligare under de senaste åren. Som ett särskilt tema inom 2016 års utvärdering av vetenskapens tillstånd i Finland gjordes en separat granskning av forskningens samhälleliga genomslag som kombinerar både kvalitativa och kvantitativa metoder. I fokus för granskningen låg forskningskunskapens olika effekter utanför forskarsamfundet och på hur dessa effekter kommer till.
Forskningens genomslag i samhället framträder på många olika sätt. Genomslagets mål, tidsperspektiv och former varierar i stor utsträckning. Genomslaget har olika tyngdpunkter inom olika områden, och forskningens mål och genomslagets manifestationer kan variera i hög grad också inom en enskild vetenskapsgren.
I 2016 års utvärdering av vetenskapens tillstånd analyserades forskningens vidare genomslag med beaktande av vetenskapens roller i samhället och de rutter längs vilka genomslaget rör sig. En av de viktigaste genomslagsrutterna är kunniga människor. I utvärderingen granskades denna rutt särskilt med hänsyn till hur doktorer placerar sig i arbetslivet.
Enkäter och intervjuer inom fyra vetenskapsgrenar
Som en del i utvärderingen av vetenskapens tillstånd ingick en analys av forskningens genomslag inom fyra olika vetenskapsgrenar:
- ekologi, evolutionsbiologi och ekofysiologi
- historievetenskap
- medicinsk teknik och hälsoteknologi
- materialvetenskap och -teknik.
Dessa discipliner ger en mångsidig bild av hur forskningskunskapen integreras i det omgivande samhället. För 2016 års utvärdering insamlades omfattande material inom dessa discipliner med hjälp av enkäter och intervjuer.
Vetenskapens roller i samhället
En analys av forskningens genomslag kan t.ex. struktureras kring de olika roller som vetenskapen har i samhället.
- Vetenskapen formar vår världsåskådning och civilisation:Forskningskunskap formar, upprätthåller och förändrar våra uppfattningar om olika frågor och deras betydelser, inklusive våra uppfattningar om vår roll i världen omkring oss.
- Vetenskapen är en källa till välfärd och välstånd:Forskningskunskap skapar förutsättningar för ökat välbefinnande hos människor och samhällen.
- Vetenskapen ligger till grund för beslutsfattande: Forskningskunskap erbjuder en argumenterad utgångspunkt för samhälleliga beslut, samhällsstyrning och problemlösning, och den kan även hjälpa människor att göra väl underbyggda val.
- Vetenskapen utvecklar god praxis: Forskningskunskap genererar, upprätthåller och utvecklar yrkesmässig kapacitet i arbetsuppgifter som kräver specialkompetens och/eller under förhållanden som är i snabb förändring.
Rutter för genomslag
Forskningens genomslag kan analyseras också genom att undersöka de rutter längs vilka nya kunskaper och färdigheter förmedlas utanför forskarsamhället. De huvudsakliga rutterna för genomslag är följande:
- Överföring av forskningsresultat: Resultat, uppfinningar, metoder eller andra forskningsrön förmedlas till aktörer utanför forskarsamhället. Bakom resultaten kan ligga en stor mängd forskningsdata eller produktutveckling.
- Samarbete och växelverkan:Forskarna samarbetar, diskuterar och delar information i samråd med aktörer utanför forskarvärlden, t.ex. näringslivet, myndigheter och professionella inom utbildning, medborgarengagemang och praktik.
- Kunniga människor: De kunskaper, uppfattningar och erfarenheter som forskningen genererar förmedlas utanför forskarsamhället i och med att människor rör sig och verkar i den icke-akademiska världen.
