Vetenskapens tillstånd 2018
I sina utvärderingar av vetenskapens tillstånd tar Finlands Akademi fram material som stöder universitetens och forskningsinstitutens utvecklingsarbete och stärker de forskningspolitiska aktörernas tillgängliga faktagrund.
Översikten Vetenskapens tillstånd 2018 granskar forskningens personalresurser och finansiering vid universitet och statliga forskningsinstitut. Publikationsverksamheten, det vetenskapliga genomslaget och publikationssamarbetet bedöms med bibliometriska metoder.
Inför översikten granskade man särskilt dels det nationella målet att höja forsknings- och utvecklingssatsningarna till fyra procent av bruttonationalprodukten, dels de förändringsfaktorer som i framtiden kommer att inverka på forskningen och hur den bedrivs.
Läs mer:
Vetenskapens nivå i Finland mätt med topp 10-indexet har stigit.
Vetenskapens nivå har bedömts med det s.k. topp 10-indexet, som anger andelen sådana vetenskapliga publikationer som hör till de tio procent som har det största antalet citeringar.De färskaste uppgifterna gäller publikationer från åren 2012–2015 och citeringarna till dem före utgången av år 2017.Finlands topp 10-index har stigit under 2010-talet och var nu 1,12, då det globala medeltalet är 1.Inom vissa vetenskaper har stegringen varit snabb.I Finland är antalet vetenskapliga publikationer per capita stort.
Både i Finland och i alla jämförbara länder har internationella sampublikationer större vetenskapligt genomslag än inhemska publikationer.
I Finland får de internationella sampublikationerna ett högre topp 10-indexvärde än de rent inhemska publikationerna i praktiskt taget alla vetenskapsgrenar. Både i början av 2000-talet och i den färskaste granskningen 2012–2015 var USA, Sverige, Storbritannien och Tyskland de främsta partnerländerna i sampublikationer. Under de senaste tio åren har antalet sampublikationer med partners från Kina vuxit kraftigt.
I de statliga forskningsinstituten och i yrkeshögskolorna har antalet forskningsårsverken sjunkit. Också antalet personårsverken bland universitetens undervisning- och forskningspersonal har sjunkit.
Vid forskningsinstituten var antalet forskningsårsverken år 2012 totalt 5 600 och år 2017 totalt 3 500. Motsvarande siffror för yrkeshögskolorna var 2 050 respektive 1 800. Vid universiteten var undervisnings- och forskningspersonalens personårsverken år 2012 totalt 16 800 och år 2017 totalt 16 100.
Forskning som bedrivs av doktorer sker i större utsträckning än förr vid högskolor och statliga forskningsinstitut.
Doktorernas andel av forskningsårsverkena har fortsatt att växa vid universiteten och yrkeshögskolorna. År 2012 var deras andel av universitetens forskningsårsverken (årsverken som använts för forskning) 38 procent, år 2017 hade den stigit till 42 procent. Vid yrkeshögskolorna var motsvarande siffror 13 respektive 16 procent och vid forskningsinstituten 25 respektive 33 procent (2016).
Inom företagens FoU-verksamhet spelar doktorerna alltjämt en obetydlig roll.
I företagen har deras andel av forskningsårsverkena stigit de senaste åren. Likväl svarar de för bara sex procent av företagens totala forskningsårsverken.
Av alla sysselsatta doktorer arbetar 28 procent inom den privata sektorn. Andelen varierar mellan olika vetenskaper. Inom t.ex. materialvetenskap, materialteknik och farmaci placerar sig över hälften av doktorerna inom den privata sektorn.
Andelen undervisnings- och forskningspersonal med anställning av permanent natur varierar stort mellan universiteten.
Skillnaderna mellan universiteten är stora vad gäller anställningar av permanent natur, dvs. personal på karriärsteg III–IV och dess andel av hela undervisnings- och forskningspersonalen. Totalt steg denna undervisnings- och forskningspersonals andel av personårsverkena från 37 procent 2012 till 39 procent 2017. Vid forskningsuniversiteten varierade andelen år 2017 mellan 21 och 49 procent. Vid åtta universitet har den vuxit.
Vid samtliga universitet växte de sammanlagda personårsverkena på karriärsteg II (+17 %) och III (+9 %) åren 2012–2017. Däremot minskade de på karriärsteg I (-19 %) och IV (-10 %).
Särskilt bland universitetens visstidsanställda har andelen utländska arbetstagare vuxit.
Särskilt bland universitetens visstidsanställda på karriärsteg I–II har andelen utländska arbetstagares årsverken vuxit. Från 21 procent 2012 hade den vuxit till 30 procent 2017. I anställningar av permanent natur (karriärsteg III–IV) steg andelen från 9 till 11 procent.
De utländska arbetstagarna utgjorde 22 procent av universitetens undervisnings- och forskningspersonal 2017. Deras sammanlagda årsverken uppgick till 3 600.
Vid universiteten har kvinnornas andel i uppgifter av permanent natur vuxit.
Kvinnornas andel på karriärsteg III–IV har vuxit. År 2012 var deras andel av årsverkena 38 procent, år 2017 hade den stigit till 41 procent. Andelen växte i praktiskt taget alla vetenskapsgrenar. På karriärsteg I–II stod kvinnorna år 2012 för 47 procent och år 2017 för 48 procent av årsverkena.
Finlands FoU-satsning i förhållande till bruttonationalprodukten har sjunkit.
Den offentliga sektorn och företagssektorn finansierar FoU-verksamhet på olika sätt i olika länder, men typiskt brukar den offentliga sektorns finansieringsandel vara ungefär tredjedel, liksom även i Finland. Inom den inhemska företagssektorn är skillnaderna mellan FoU-satsningarna i olika branscher stora. Hela forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel av bruttonationalprodukten har sjunkit efter toppåret 2009, framför allt till följd av nedgången i företagssektorn, särskilt elektronikindustrin.
Utvecklingen domineras allt mer av mångvetenskaplig och fenomenbaserad forskning samt av forsknings- och kompetensklustren; här behövs dock kompletterande data.
I kartläggningen av förändringsfaktorer inom vetenskapen framstod fenomenbaserad forskning som ett viktigt drag. Fenomenbaserade forskningskluster betonas också i högskolornas strategier och praktiska verksamhet. Förutom bibliometriska studier inom enskilda vetenskapsgrenar behövs en exaktare bild också av den fenomenbaserade och mångvetenskapliga forskningen.
Digitalisering och öppen vetenskap förändrar vetenskapen på ett betydande sätt.
Digitalisering i vid bemärkelse skapar inte bara nya forskningsmöjligheter, den påverkar också det sätt på vilka forskning bedrivs. I den öppna vetenskapens framtid kommer öppna material och metoder att bli viktigare, vilket också medför stora förändringar i sättet att bedriva forskning.
I översikten Vetenskapens tillstånd 2018 ges följande rekommendationer:
Vetenskap idkas av människor: för att locka duktiga forskare och studerande behövs attraktiva arbetsmiljöer och god rekryteringspraxis.
- Rekryteringar av personal och studerande är de viktigaste besluten som högskolor och forskningsinstitut fattar.
- Nationell, internationell och tvärsektoriell mobilitet höjer forskningens kvalitet, genomslag och förnyelse: både karriärsystemen och praxis inom rekrytering och finansiering bör stödja mobilitet.
- Mångvetenskaplig och fenomenbaserad forskning blir allt viktigare; detta bör beaktas i rekryteringen.
- Kvalitetens betydelse inom enskilda discipliner förblir dock oförändrad.
- I rekryteringar bör man i stället för att granska kvantitativa indikatorer bedöma vetenskaplig nivå, förnyelseförmåga och genomslag ur olika perspektiv.
- Forskarutbildningen bör ge goda och mångsidiga möjligheter att hantera krävande, vittomfattande och föränderliga forsknings- och expertuppgifter inom olika samhällssektorer.
Högklassiga, effektiva och attraktiva forsknings- och kompetenskluster är nödvändiga för Finlands utveckling. De förutsätter profilering och samarbete mellan olika aktörer. För att sådana kluster ska kunna bildas och utvecklas krävs starkt finansiellt stöd.
- Framgångsrika kompetens- och kunskapskluster är idag ofta fenomenbaserade.
- De spelar en viktig roll för möjligheterna att nå en fyra procents FoU-intensitet.
- För att klustren ska utvecklas måste forskningsorganisationerna vara starkt profilerade och de ska ha en fungerande arbetsfördelning och samarbeta med varandra.
- Sådana klusters uppkomst och utveckling bör ges kraftigt finansiellt stöd.
De nya möjligheter som digitalisering och öppen vetenskap erbjuder inom utvecklingen av forskningen och undervisningen bör effektivt utnyttjas.
- Digitaliseringen medför djupa och snabba förändringar inom både forskning och undervisning.
- Öppen vetenskap som inbegriper öppen publikationsverksamhet, öppna data och öppna metoder höjer forskningens kvalitet och ger vetenskaplig kunskap större spridning i samhället. Sådan ny praxis bör främjas kraftigt.
De viktigaste källmaterialen och vetenskapskategoriseringarna:
Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen:
- Universitetens undervisnings- och forskningspersonal
- Universitetens finansiering
- De statliga forskningsinstitutens FoU-verksamhet organisationsvis
- Web of Science-baserade bibliometriska analyser (på finska)
- Doktorernas placering i arbetslivet
Statistikcentralens statistik
OECD:s statistik över FoU-verksamhet
Tillämpade vetenskapsklassificeringar i rapporten
- generaldirektör, professor Heikki Mannila, Finlands Akademi, ordförande
- vetenskapsråd, gruppchef Erja Heikkinen, Undervisnings- och kulturministeriet, vice ordförande
- överdirektör, docent Anni Huhtala, Statens ekonomiska forskningscentral VATT
- rektor, professor Keijo Hämäläinen, Jyväskylä universitet
- generaldirektör, docent Lea Kauppi, Finlands miljöcentral
- rektor, professor Jukka Mönkkönen, Östra Finlands universitet
- rektor, professor Ilkka Niemelä, Aalto-universitetet
- teknologidirektör, docent Marita Niemelä, Neste Jacobs AB och Finlands Akademis styrelse
- professor Heikki Ruskoaho, Helsingfors universitet och Finlands Akademis styrelse
